Men ändå inte för det är egentligen fortfarande vinter men vädret spelar oss spratt igen. Den snön som kom med besked fick ligga kvar i ca 14 dgr sen så regnade det bort ganska fort och nu är det barmark. Härligt och så kan det få vara. Nu kan man kan gå ut på ängarna igen och rätt upp i skogen så himla skönt, för grusvägarna är ganska kladdiga ännu så. Skogspromenaderna är så härliga för båda en annan och hundarna får lite gymnastik med hela kroppen. Det det knaggligt, ojämt och risigt men så bra för JoJo som behöver den här träningen och ibland så stöter man på älg och det har vi gjort de senaste gångerna nu i veckan. Spännande och samtidigt så får man lite rysningar för det är stora djur.

Idag söndag, såg vi färska älgspår när vi gick promenaden i skogen och JoJo verkade lite väl intresserad att vi skulle gå ett åt visst håll, och jodå, jag hann se att det var en ko med två kalvar som klev iväg. JoJo tog upp spåret men vände och kom tillbaka.
Men innan vi gick till skogen så fick JoJo gå det spår som jag lade i fredagseftermiddag. Liggtid blev 43 tim, 43 s och spårtid 13 min. Bravo tjejen, kanske lite bråttom i mitt tycke och kanske att genade på ett ställe men med tanke på liggtiden så är det helt OK.
Wilma fick gå samma spår efteråt och klöven var inte svår att hitta :). Ja brukar lägga ut två klövar så Wilma får en oxå när hon går.

Redo för spår

Lagt spår 633 m och gick 626 m på 13 min

Va, är vi färdiga

Jaha en klöv,

Wilma stolt över att få bära klöven hem

Elsa, gammeltant var också med i skogen, helt otroligt att hon orkar ännu. Hon springer lite då och då men men mest så strosar hon omkring och håller koll på vart vi är med näsan för det är inte alltid hon ser vart vi tar vägen men hon går oftast sin egen väg. Idag så vädrade även hon älg i skogen. Hon trivs bäst med att få gå lös där hon kan få gå som hon vill och lukta, rulla sig i gräset

Hej hopp 🙂

Ja då var detta året snart slut. De sista timmarna av denna dag spenderar jag på mitt jobb, jag jobbar natt och även nästa natt så här blir det inget firande. Sambon är i väg några timmar på lite mat hos bekanta till oss så hundarna får vara själva några timmar. Jag har satt på bägge radioapparaterna i två rum med högre volym än normalt då Wilma är skotträdd, hör hon inget så går det bra.

Vädret, ja vädret är inte som det ska. Ena dagen frysgrader och nästa dag är plusgrader och mulet. Så trist så trist. I går kväll var det frost och någon frysgrad och i morse vaknade man till plusgrader, blä !! Som tur var så var det fortfarande frysgrader i marken när jag tog promenaden upp till skogen så hundarna blev mest blöta.

JoJo motionerar sig så väldigt bra själv, hej och hå vad det går undan och Wilma är inte sen på att hänga på om det är något spår som JoJo fått upp.

Elsa följer med än så länge, man får se dag för dag hur hon mår men än så länge har jag inte märkt något till det sämre i alla fall, väldigt pigg för sin ålder får man säga ❤️och ibland blir några glada skutt och ett litet springerrace 😁

Det bästa som kunde ske för hennes egen skull och för min egen är att hon bara somnade in. Men den dagen när jag måste ta ett beslut kommer att bli väldigt väldigt svårt och jobbigt❤️

Gott Nytt År 🌟🎉

Ja vi går äntligen mot ljusare tider, det är svårt att tro. Det är så mörkt på dagarna när det är mulet och det är knappt någon snö på marken här, bara lite så man kan få lite julfeeling.
Det är fjärde advent i morgon och så är det jul, nyår och trettonhelgen och det går med en rasande fart och sedan så är det vardag igen och på väg mot våren.

När man jobbar natt vid den här tiden så är det mörkt när man lägger sig på morgonen och mörkt när man går upp på eftermiddagen. Jag brukar gå en liten promenad med hundarna på eftermiddagen mellan nätterna när man fått i sig lite kaffe och en smörgås men så här års så får man skynda sig ut innan det mörknar och det blir näst intill direkt från bädden och ut, bara slänga på sig på sig lite kläder och gå ut på fältet så hundarna får springa av sig.

Det händer inte så mycket nu över jul, jag är ledig men jobbar nyår. Vi kommer att ta det lugnt och gå promenader som vanligt, träna lite medans det är någorlunda snöfritt på marken.
Sen vet man inte hur länge Elsa orkar hänga med, hon går på lite smärtstillande tabletter tillsvidare för hon har lite ont i ryggen. Jag tittar och studerar henne varje dag efter en minsta lilla förändring till det sämre men kan jag kan inte se något annorlunda ännu. Hon är ju som hon är, matglad, tigger som vanligt, lite stel och hör nästan ingenting, ser lite dåligt men hänger med rätt så bra på promenaderna. Lite svårt att tro att hon är 13 år och går in på sitt 14:e år och att hon kan egentligen falla av pinn när som helst. Varje dag, varje vecka och varje månad är en bonus. Det känns som om hon skulle vara med en för alltid men så är det inte tyvärr.
Hej hopp:)

Det var som sjutton vad tiden går och ingen snö ännu men det är i alla fall lite kallt med några minusgrader och lite frostigt ute. Både andra och tredje söndagen i advent passerat i raketfart och snart är det julafton, bara 6 dagar kvar.

Ingen snö var det i söndags förmiddag när vi gick till skogen men framåt sen eftermiddag/kväll kom det lite pass att det lyser upp lite och några minusgrader är det just nu på morgonen.

Elsa, gammeltant är pigg och kry men lite stel och man funderar lite ibland hur länge hon kommer att hänga med, blir hon kvar över jul, över nyår till det nya året. Kommer det gå fort, somnar hon bara in eller får man ta det svåra beslutet som jag bävar för. 

Att ta julkort är inte lätt, det gäller att vara snabb och fotona kan se väldigt roliga ut med tre hundar som har svårt att titta in i kameran. 
Elsa har svårt att höra att hon ska sitta still, Wilma brukar sitta som ett ljus och JoJo, hon vickar med huvudet så luvar ramlar av hela tiden.

Så det fick bli detta fotot.

Hej hopp 🙂

Vi går mot första advent och jul. Det var ett par dagar i förra veckan med minusgrader men nu är det plusgrader igen. Marken är lite frusen fortfarande så hundarna blir inte så smutsiga som tur är.
Vi går våra dagliga turer till skogen, det är skönt och rogivande och hundarna får sin motion, särskilt JoJo som far runt som ett skållat troll ibland, vrooom… hon kommer farande som en raket, upp och ner i terrängen bland småbackarna i skogen, hon är inte rädd av sig, ner för branta stenar och upp igen om hon får vittring på något. Men hon vet precis vart jag är, hon har full koll på matte.
Elsa och Wilma hänger på ibland om det är något intressant, springer hon på något så springer de också.

Vi har inga katter kvar och det känns väldigt konstigt. Båda fick åka till katthimmelen för ett tag sedan. Först Moses, som hade väldigt munstatus, kronisk tandköttsinflammation, han hade svårt att äta det sista, hur gärna han ville så gjorde det för ont. Så jag åkte till veterinären och efter lite konsultation så bestämde jag att ta bort honom. Ville inte utsätta honom för mer smärta genom tandborttagning och behandling av antibiotika/smärtlindring, han var 13 år och har haft ett bra kattliv så han fick somna in.

Sen blev gammelkatten med sina 18 år ””Kissen dålig. Kräktes och hade svårt att bajsa. Förmodligen ett hårboll som hade fastnat någonstans, hon hade nog ont i ryggen också, gick med krökt rygg. Katter kan dölja sin smärta väldigt bra så jag tog ett snabbt beslut, med samråd med veterinär så fick hon somna in också. Kissen som var innekatt från början, fick följa med matte när hon flyttade 3 ggr och fick ett bra kattliv på landet sedan. Nu får båda katterna jaga möss och fåglar i himlen i stället.

I förra veckan så det dags för årets vaccination för JoJo, denna gång endast mot kennelhostan. Det lyssnades och kändes på henne och jag berättade om höfterna och hennes övergångskota i ryggen. Vi ska fortsätta som vi gör med promenader i skogen och det är ju bra om hon äter ett ledfoder som främjar lederna och att hon hålls smal, så hon kunde nog gå ner något kilo tyckte veterinären.

Elsa var också på besök hos veterinären för en genomgång för att få lite smärtstillande utskrivet. Det kändes igenom, lyssnades på hjärta och lungor. Såg på henne när hon rörde sig mm. Hon har säkert lite ont med tanke på spondylosen i ryggen och att hon är lite stel i höfterna. Det blev ett läkemedel som heter Onsior som ska vara snällare mot mage och lever och detta får hon äta den tid hon har kvar. Hon ska ha ett bra hundliv, sa veterinären. Och vi ska fortsätta med de promenader vi gör till skogen i den takt vi gör nu så länge hon orkar. Så Elsa är väldigt pigg för sin ålder 🙂

Hej hopp 🙂